Samhället

Horndal är en ort beläget strax norr om Avesta i Dalarna. Mitt i triangeln Gävle, Falun och Västerås.

 

Horndal Historia.

Horndal har fått sitt namn från det gammelsvenska ordet ”horna” som betyder ”å med horn”, alltså en slingrande å. Sedan ligger byn i dalen mellan Fornby klint och Garpenbergsbergen, så därav namnet.

Här bedrev bergsmännen sin verksamhet efter Årängsån med att göra järn under flera århundraden. Man fick inte fram så många ton men priserna var bra så lönsamheten var hög. I mitten på 1600-talet förändrades mycket för bergsmännen då kom en rik holländare, Isaac Kock, och köpte rättigheterna till Årängsåns utlopp ur sjön Rossen. 1652 fick han privilegier på att tillverka järn i Horndal. Han adlades senare för sina bedrifter till Cronström, och den släkten drev verksamheten till 1861då bruket såldes. Under den här tiden var det endast ca 30 personer som arbetade på bruket och endast på vårar och försomrar då vattentillgången var stor och kunde driva hamrar och hytta. Bruket ägde även en såg som man anlade vid Rossens strand.

De nya ägarna, Filip Bergendahl och Josef Michaeli, bildade Horndals Jernverks AB och började investera. I slutet på 1800-talet investerade man i ny teknik, martinprocessen, som gjorde att bruket kunde leva vidare. Konjunkturerna växlar genom åren och i mitten på 1920-talet var det kris i Horndal. Bruket räddades av den nybildade Fagerstakoncernen 1927 och levde vidare till 1979 då den internationella konkurrensen satte stopp för verksamheten.

Själva samhället var från början inte stort, det låg kring själva bruket och i den nuvarande Horndalsbyn. Omkring år 1900 började horndalsborna bygga sina egna bostäder. Alla hade tidigare bott i brukets bostäder, men nu hade många tröttnat på det. Man började då att bygga uppe på åsen där man fick köpa mark av bönderna i Ingeborgbo. Detta utvecklades till ett stort samhälle med många hus och affärer och kallas än idag för Villahed.

Som mest bodde det över 2000 personer i Horndal och bruket hade över 500 anställda. Samhället hade en mängd olika affärer, ett antal matvarubutiker, bokhandlare, järnhandel, caféer, hotell, möbelaffär, skoaffärer, 4 st bensinmackar mm mm.

1978-79 förändrades allt, Assis snickerifabrik och bruket lades ner. Globaliseringen började göra sig gällande och verksamheterna gav inte tillräcklig lönsamhet. Många flyttade från orten och mycket av servicen försvann.

Numera växer nya industrier fram tack vare starka lokala entreprenörer och framtidstron har återvänt, man uppskattar det vi har, en väl fungerande dagligvaruhandel, skola, apotek, handelsträdgård mm. Nu växer samhället igen bl a tack vare goda kommunikationer.